Elektricitet finns överallt omkring oss idag – i lampor, datorer och tåg. Ja, i stort sett vart vi än vänder oss är vi omringade av elektriciteten. Resan hit har varit lång och fylld av geniala upptäckter. Här har vi valt att titta på några av de viktigaste milstolparna i elektricitetens utveckling och historia.
Från bärnsten till begreppet elektricitet
Redan 600 f.Kr. beskrev greken Thales från Miletos hur bärnsten kunde dra till sig små föremål, exempelvis hårstrån, efter att den gnidits mot päls. Detta beteende, eller fenomen, fascinerade honom och även om han i sin tid inte kunde förstå den bakomliggande orsaken till vad han precis upptäckt, så var hans iakttagelse det vi idag kallar för statisk elektricitet. Namnet ”elektricitet” har sitt ursprung i just detta. Namnet kommer från det grekiska ordet ēlektron (ήλεκτρον), som betyder just bärnsten. Det dröjde dock lång tid innan man började förstå och systematisera elektricitetens egenskaper. Thales upptäckt räknas ändå som en viktig milstolpe i den vetenskapliga historien. Den är bland dem första observationerna inom ämnet och markerar början på människans dokumenterade forskning av elektriska krafter.
Framsteg under 1600- och 1700-talet
På 1600-talet tog förståelsen för elektriciteten ett mycket stort kliv framåt tack vare engelsmannen William Gilbert, läkare och naturfilosof. Han var en av dem första som systematiskt undersökte skillnaden mellan elektricitet och magnetism, och därmed lade grunden för framtida forskning inom fysik och elektromagnetism. William Gilbert är också mannen som myntade begreppet ”electricus”, ett latinskt ord som beskriver material som kan attrahera lättare föremål efter att det gnidits, precis som bärnstenen.
Benjamin Franklin, amerikansk vetenskapsman och politiker, fördjupade denna kunskap ytterligare på 1700-talet, när han med sitt berömda drakexperiment kunde visa att blixten inte är ett mystiskt eller övernaturligt fenomen, utan faktiskt en form utav elektricitet – mer korrekt en elektrisk urladdning. Detta experiment med dess resultat bekräftade sambandet mellan naturens krafter och elektricitet, vilket spelade en central roll i framtagandet och utvecklingen av åskskydd. Däribland åskledaren, som även den var en av Benjamin Franklins bedrifter.
Teknikens genombrott på 1800-talet
År 1800 kom det avgörande klivet framåt i utvecklingen. Den italienska fysikern Alessandro Volta konstruerade det första kemiska batteriet – ett stort steg mot tillförlitliga källor till elektricitet. Detta var den första kända apparaten som kunde leverera en stadigare elektrisk ström, vilket lade grunden till möjligheten att kontrollera elektriciteten på ett nytt sätt. Voltas uppfinning inspirerade forskare över hela Europa och bara 20 år senare upptäckte den danska fysikern Hans Christian Ørsted att elektrisk ström kunde skapa magnetism. Denna upptäckt visade för första gången att elektricitet och magnetism inte var isolerade fenomen, utan mycket sammanlänkade. Detta framsteg banade väg och inspirerade Michael Faraday, brittisk forskare, som 1831 upptäckte elektromagnetisk induktion. Detta la grunden för konstruktion av generatorn – en uppfinning som idag är hjärtat i dagens elproduktion, från vattenkraftverk till kärnkraftverk.
Mot slutet av seklet uppfann amerikanen Thomas Edison en praktisk och hållbar version av glödlampa. Hans uppfinning visade att lampan kunde lysa länge utan att brinna ut, vilket gjorde den mycket användbar i vardagen. Glödlampan blev symbol för den elektriska eran, och elektriciteten började så smått ta sig in i hushållen.
1900-talet: Från glödlampa till global el
Under 1900-talet blev elektriciteten en mer grundläggande kraft och en alltmer integrerad del av samhället. Det kom att börja förändra både människans vardag men även industrins möjligheter. Två nyckelpersoner inom denna epok var Nikola Tesla och George Westinghouse. Tillsammans banade de väg och förde fram växelström som den dominerande teknik för elöverföring. Detta möjliggjorde effektiv transport av elektricitet över längre avstånd men med en minimal energiförlust. När växelströmssystemet väl blivit etablerat började elen att sprida sig snabbt, först till industrin och städerna och även så småningom till landsbygden. Detta ledde till en otrolig förändring och förbättring i levnadsstandarden när man nu hade tillgång till elektrisk belysning, hushållsapparater och uppvärmning. Elektriciteten blev otroligt viktig i alla samhällsområden och låg som grund till många teknologiska framsteg. Däribland räknar vi kommunikation så som telegraf, radio och television men även inom transportsektorn så som spårbunden trafik, tunnelbanor och till sist där vi är idag: elbilar.
I takt med att elektriciteten tillväxt blev även beroendet av den betydligt större – elektriciteten gick från att vara lyx till att bli en nödvändig infrastruktur, jämförbar med vatten och vägar. Under 1900-talet lade elektriciteten grunden för det moderna samhället vi känner idag.
Dagens och framtidens energi
Idag befinner vi oss i en ny epok av elektriciteten – en där hållbarhet och klimatansvar står i centrum. Fokuset ligger allt mer kring grön energi, där källor som solkraft, vindkraft, vattenkraft och ibland även biokraft spelar en avgörande roll. Målet är tydligt: att minska vårt beroende av fossila bränslen och ställa om till ett fossilfritt samhälle. I denna omställning är elektriciteten inte bara viktig – den är helt central.
Avslutningsvis
Från gnistor mellan bärnsten och päls, till dagens avancerade elnät – elektricitetens historia är full av upptäckter som förändrat världen. Och resan? Den har bara börjat. Tillsammans blir vi miljöhjältar när vi arbetar mot det gemensamma målet om en fossilfri plats.
Intresserad av att läsa mer om elektricitetens magi? Vårt senaste blogginlägg om hur Egyptens Pyramider kan inspirera svenska entreprenörer läser du HÄR!